1 Petrus 3:19 i vilken han också gick och predikade för andarna i fängelset

(19) Med vilken – Om ”med hjälp av Anden” hade varit rätt i den förra versen, skulle denna översättning ha kunnat stå kvar här, även om ordet bokstavligen är ”i”, för ”i” används ofta för att betyda ”i kraft av”, ”på grund av”, t.ex. i Romarbrevet 8:15. Men eftersom denna tidigare återgivning är ohållbar måste vi här strikt hålla oss till i vilken – dvs. i anden. Detta kan betyda en av två saker: (1) ”andligt sett”, ”vad gäller tanke och sympati”, som t.ex. 1 Korintierbrevet 5:3, Kolosserbrevet 2:5, eller också (2) ”i anden”, i motsats till ”i kroppen” – dvs. ”utanför kroppen” (2 Korintierbrevet 12:2; jfr. Uppenbarelseboken 1:10), som en avkroppsligad ande. Vi antar den senare återgivningen utan att tveka, av skäl som kommer att bli tydligare i nästa anmärkning.

Han gick och predikade för andarna i fängelset.

-Det finns två huvudsakliga sätt att tolka detta mystiska avsnitt. (1) Andarna förstås som att de nu är i fängelse, till följd av att de har avvisat hans predikan till dem medan de fortfarande var på jorden. Enligt denna tolkning – som har stöd av sådana namn som Pearson, Hammond, Barrow och Leighton (även om han senare ändrade sin åsikt). bland oss själva, förutom diverse stora teologer i andra länder, inklusive den helige Thomas av Aquino å ena sidan och Beza å andra sidan – var det ”i ande”, dvs. mystiskt talat, vår Herre själv som i och genom Noas person predikade omvändelse till den gamla världen. Således är avsnittet helt och hållet skilt från läran om nedstigningen i helvetet, och meningen (men inte grekiskan) skulle uttryckas bättre genom att skriva: Han hade gått och predikat för de andar som (nu) sitter i fängelse. I detta fall är det emellertid svårt att se syftet med avvikelsen, eller vad som kan ha fört ämnet in i Petrus’ medvetande. (2) Den andra tolkningen – som är den som (praktiskt taget) alla fäderna gör och som Calvin, Luther (slutligen), Bellarmine, Bengel och de flesta moderna forskare gör – hänvisar avsnittet till vad vår Herre gjorde medan hans kropp var död. Detta är den mest naturliga tolkningen av orden ”i vilken också” (dvs. i anden). Det ger således en poäng åt talesättet att han ”levde upp i anden”, som annars skulle lämnas mycket meningslöst. ”Andarna” här kommer alltså att motsvara ”i anden” där. Det är det enda sättet att ge orden ”han gick och” någon begriplig innebörd att anta att han ”gick” direkt från sin väckelse i anden – dvs. från sin död. Det är det mest naturliga att anta att andarna befann sig i fängelse vid den tidpunkt då Kristus gick och predikade för dem. Vi tolkar det som att direkt efter att Kristi mänskliga ande frigjorts från kroppen gav han prov på de nya krafter för rent andligt handlande som han på så sätt fått genom att gå till den plats eller det tillstånd där andra kroppslösa andar befann sig (som skulle ha varit oförmögna att ta emot direkta intryck från honom om han inte själv hade befunnit sig i det rent andliga tillståndet), och förmedlade vissa budskap till dem: Han ”predikade” för dem. Vad som var innehållet i detta predikande får vi inte veta här, själva ordet (som inte är detsamma som t.ex. i 1 Petrus 1:25) betyder bara att publicera eller förkunna som en utropare eller herald; och eftersom det sägs att andarna var olydiga och satt i fängelse, har vissa trott att Kristus gick för att förkunna för dem att de var säkra på att de skulle bli fördömda! Denna föreställning behöver bara nämnas för att förkastas med förskräckelse; men det kan också påpekas att i 1 Petrus 4:6, som hänvisar tillbaka till denna passage, kallas det tydligt för ett ”evangelium”; och det skulle vara alltför dystert att kalla det för ett evangelium som (med Calvins ord) ”gjorde det tydligare och mer uppenbart för dem att de var utestängda från all frälsning!”. Han kom alltså med goda nyheter av något slag till ”fängelset” och de andar som befann sig där. Och detta ”fängelse” får inte uppfattas (med Bp. Browne, Articles, s. 95) som enbart ”en plats för säker förvaring”, där goda andar kunde befinna sig såväl som dåliga, även om detta etymologiskt sett är tänkbart. Ordet förekommer trettioåtta gånger i Nya testamentet i den otvivelaktiga betydelsen ”fängelse” och inte en enda gång i betydelsen ”skyddsplats”, även om det två gånger (Uppenbarelseboken 18:2) används i den härledda betydelsen ”en bur”. Vers 19. – Genom vilka han också gick och predikade för andarna i fängelset; snarare i vilka (εν ω΅ι). Herren var inte längre i köttet; beståndsdelarna i hans mänskliga natur var separerade genom döden; hans kött låg i graven. Liksom han hade gått omkring och gjort gott i köttet, så gick han nu i anden – i sin heliga mänskliga ande. Han gick. Det grekiska ordet (πορευθείς) förekommer igen i ver. 22, ”som har gått upp i himlen”. Det måste ha samma betydelse på båda ställena; i ver. 22 bekräftar det ett byte av plats; det måste göra detsamma här. Där används det om uppstigningen till himlen; det kan knappast här betyda att Kristus, utan något sådant byte av plats, predikade, inte i sin egen person, utan genom Noa eller apostlarna. Jämför Paulus ord i Efesierbrevet 4:9 (det brev som tycks ha varit så mycket i Petrus tankar): ”När han nu har stigit upp, vad är det då annat än att han också först steg ned till jordens nedre delar?”. Och predikade (ἐκήρυξεν). Det är det ord som ständigt används om Herren från den tid då ”Jesus började predika (κηρύσσειν) och säga: Omvänd er, ty himmelriket är nära” (Matteus 4:17). Då predikade han, själv i vårt människokött, för människor som levde i köttet – för några få i sin egen ålder och i sitt eget land. Nu utvidgades räckvidden för hans förkunnelse; själv i anden predikade han till andar: ”Πνεύματι πνεύμασι; spiritu, spiritibus”, säger Bengel; ”congruens sermo”. Han predikade också till andarna; inte bara en gång till levande människor, utan nu också till andar, till och med till dem. καί kräver uppmärksamhet; det innebär ett nytt och ytterligare faktum; det betonar substantivet (καὶ τοῖς πνεύμασιν). Förkunnelsen och åhörarnas tillstånd nämns tillsammans; de var andar när de hörde förkunnelsen. Det förefaller omöjligt att förstå dessa ord om predikan genom Noa eller apostlarna till människor som efteråt övergick till tillståndet som förkroppsligade andar. Och han predikade i anden. Orden tycks begränsa förkunnelsen till den tid då Herrens själ var kvar i Hades (Apg 2:27). Huther säger förvisso att ”eftersom båda uttrycken (θανατωθείς och ζωσοποιηθείς) gäller Kristus i hela hans person, bestående av kropp och själ, får det som följer inte uppfattas som en verksamhet som han utövade endast i sin ande och medan han var skild från sin kropp”. Men gäller θανατωθείς för kropp och själ? Människor ”kan inte döda själen”. Och är det sant, som Huther fortsätter, att de första orden i denna vers inte strider mot uppfattningen att Kristus predikade i sin förhärligade kropp, ”eftersom Herren i denna kropp inte längre är ἐν σαρκί, utan helt och hållet ἐν πνεύματι”? Vi lär oss faktiskt att ”kött och blod inte kan ärva Guds rike” och att det som ”sås som en naturlig kropp uppväcks som en andlig kropp” (σῶμα πνευματικόν); men Kristus själv sade om sin uppståndelse-kropp: ”En ande har inte kött och ben, så som ni ser att jag har” (Luk 24:39). Han predikade för ”andarna i fängelset (ἐν φυλακῇ)”. (För φυλακή, jämför Uppenbarelseboken 20:7; Matteus 5:25 etc.). ) Det kan inte betyda hela dödsriket, utan endast den del av Hades där de ogudaktigas själar är reserverade till domens dag. Bengel säger: ”In carcere puniuntur sontes: in custodia servantur, dum experiantur quid facturus sit judex?”. Men det verkar tveksamt om denna distinktion mellan φυλακή och δεσμωτήριον kan tryckas på; i Uppenbarelseboken 20:7 används φυλακή om Satans fängelse, även om det fängelset förvisso inte är det ἄβυσσσος som han kommer att kastas in i vid det sista.
Parallelkommentarer …

in
ἐν (sv)
Preposition
Strongs grekiska 1722: I, på, bland. En primär preposition som betecknar position och instrumentalitet, det vill säga ett viljerelation; ’i, ’ på, på, av, etc.
which
which
ᾧ (hō)
Personligt/relativt pronomen – Dativ Neutrum Singular
Strong’s Greek 3739: Vem, vilken, vad, det.
Han gick också
πορευθεὶς (poreutheis)
Verb – Aorist Participle Passiv – Nominativ Maskulin Singular
Strongs grekiska 4198: Att resa, resa, gå, dö.
predikade
ἐκήρυξεν (ekēryxen)
Verb – Aorist Indicative Active – 3rd Person Singular
Strong’s Greek 2784: Att förkunna, förkunna, predika. Av osäker besläktning; att förkunna, särskilt gudomlig sanning.
till den
τοῖς (tois)
Artikel – Dativ Neutrum Plural
Strongs grekiska 3588: Den, den bestämda artikeln. Inklusive femininum han och neutrum till i alla deras böjningar; den bestämda artikeln; the.
spiriter
πνεύμασιν (pneumasin)
Namn – Dativ Neutrum Plural
Strongs grekiska 4151: Vind, andedräkt, ande.
in
ἐν (en)
Preposition
Strong’s Greek 1722: I, på, bland. En primär preposition som betecknar position och instrumentalitet, dvs. ett viljerelation; ’i, ’ på, på, av, etc.
fängelse
φυλακῇ (phylakē)
Namn – Dativ Feminin Singular
Strong’s Greek 5438: Från phulasso; en bevakning eller, handlingen, personen; bildligt talat, platsen, tillståndet eller, tiden, bokstavligt eller bildligt talat.

Message Preach Preached Preaching Prison Proclaimed Proclamation Spirits

Message Preach Preached Preaching Prison Proclaimed Proclamation Spirits

1 Peter 3:19 NIV
1 Petrus 3:19 NLT
1 Petrus 3:19 ESV
1 Petrus 3:19 NASB
1 Petrus 3:19 KJV
1 Petrus 3:19 BibleApps.com
1 Peter 3:19 Biblia Paralela
1 Peter 3:19 Chinese Bible
1 Peter 3:19 French Bible
1 Peter 3:19 Clyx Quotations
NT Letters: 1 Petrus 3:19 I vilka han också gick och predikade (1 Pet. 1P iP i Pet)